onsdag 3 juli 2013

En önskan

Läste en UNDERBAR text i dag. Jag vill känna så! Jag vill! Och jag längtar till dem dagen.

Natten närmar sig, mörkret har fallit och jag ligger och lyssnar på den stilla tystnaden. Sådär tyst som det bara kan bli ibland när allt stannar upp, ni vet sådär som om man nästan kan ta på den. Jag älskar det! Jag sluter ögonen en stund och landar i stunden. Tänk hörrni....TÄNK om jag hade vetat att livet kunde kännas så här jädrans härligt rent ut sagt, så levande, sprudlande och bubblande i hela kroppen helt utan yttre påverkan utan bara en lycka som kommer enbart inifrån mig själv där inget yttre, tillfälligt rus eller händelse skapat det utan en känsla som strålar från mitt eget väsen och strålar ut i allt som är jag, ur mig, i mig och genom mig...Om jag hade vetat att denna ljuvliga känsla vi alla söker fanns så nära, att jag burit den med mig, inom mig, i alla år. Om jag förstått och sett den inneboende kraften som finns där och att den är vägen till den rena, vackra och sprudlande lyckan, om jag hade vetat det så hade jag gjort förändringarna tidigare.. Jag hade valt mig själv tidigare, jag hade sett mitt värde tidigare, hade valt att släppa rädslan, begränsningarna, offret, lidandet, hjärnspökena och istället blivit vän med modet, tilliten och mitt eget hjärta och livet mycket mycket tidigare. Nu blev allt som det blev och allt har blivit precis så som det skulle ändå. Allt har sin gång...Men det får mig att ännu lite mer förstå vikten av att våga släppa taget om det som varit och vikten av att välja sig själv, att våga landa i hjärtat och hedra den vackra själ vi alla bär inom oss.Inget mer playing dead. Jag vill vandra genom livet, eller varför inte dansa istället, och känna att jag lever, i varje ögonblick - i varje nu, nu och NU....Life's a party and you're invited! Vad väntar du på?